KRALENDIJK – Organisashonnan kultural na Kòrsou, Aruba i Boneiru mester haña un ròl mas grandi den e debate tokante kolonialismo i sklabitut. Investigadónan di Universidat di Utrecht ta traha via e proyekto REPAIR na un Dutch Caribbean Network for Cultural Justice permanente, kaminda e islanan i Hulanda ta interkambia konosementu, ku e eksperensia Karibense komo punto di salida, no Hulanda.
Riba 22 di sèptèmber organisashonnan di e tres islanan ta presentá nan eksperensianan den Pakhuis de Zwijger na Amsterdam; un dia despues ta sigui papia den Eye Filmmuseum tokante diseño di e ret. Segun investigadó Camila Malig e eskoho pa Aruba, Boneiru i Kòrsou ta parsialmente motivá debí na nan aparensia limitá den inisiativanan pa rehabilitashon internashonal manera CARICOM.
E proyekto no ta usa un definishon fiho di rehabilitashon: esei ta diferensiá pa sosiedat segun investigadó Jamila Mascat i por trata kompensashon finansiero pa enseñansa, idioma òf patrimonio. Pa awor no tin finansiamentu struktural pa e ret ainda.